Hamburg fortsatte att leverera även dag två. Dagen började med en joggingtur runt sjön Innenalster, där körsbärsträden blommade. Gillar att jogga i nya städer, dels för att man känner sig mycket mer tillhörande, men också för att man får möjlighet att uppleva fler vackra områden. Sedan besökte vi det omtalade MIniatur Wunderland, vilket är ett otroligt stort miniatyrlandskap. De har alltså återbyggt många delar av världen, såsom USA, Italien, Skandinavien, Österrike och såklart Tyskland, med en extrem detaljrikedom. De ändrar alltid lite efter vad som är aktuellt, så nu hade det även med Greta Thunberg (!) med en Skolstrejk för klimatet-skylt. Vi spenderade två-tre timmar där, varav den sista timmen nästan stressade vi igenom  för att vi hade bråttom. Då förstår ni lite hur mycket det fanns att se.

Nästan vägg i vägg med Miniatur Wunderland ligger ett känt Kafferosteri, Speicherstadt Kaffeerösterei. Det blev det sista vi hann med, innan det var dags att åka tillbaka till Aachen.

Även norra Sverige fanns med.

Italien, så fint!

Vilken som var min? Självklart cappuccinon!

Jag har så länge velat åka till Hamburg, egentligen ända sedan en gammal roomie hypeade upp staden för cirka fem år sedan. Det var också Hamburg som min första erasmusansökan hösten 2016 blev antagen till, och val nummer två i den senaste ansökningen där jag istället satte Aachen högst. Har åkt igenom flertalet gånger de senaste åren och även stannat tre timmar där. Men av olika skäl, har en längre resa dit aldrig blivit av. Förens för cirka tre veckor sedan. Då möttes jag och Jesper upp där, innan han följde med mig till Aachen.

Under vår första dag åkte vi färja, gick på strandpromenaden utan jacka, upptäckte studentdelar och hängde i parker. Chillig och upptäckande, precis som vi vill att resor ska vara. Vandrade även omkring i området Speicherstadt som består av gamla lagerhus och idag är med på UESCOs världsarvslista. FYI så är även Aachens domkyrka med där. Vi var också uppe i Hamburgs nya stadsmärke Elbphilharmonie. Det är ett nybyggt koncerthus som är otroligt ståtligt och tog cirka 10 år att färdigställa. Skulle ha kostat skattebetalarna 77 miljonen euro (hela projektet mer, men skulle återfinnansieras genom försäljning av lyxlägenheter som också var inkluderade) till en början, men blev istället 789 miljoner euro. Den ni. Dock är det så välgjort och enligt vår host har det varit en riktigt framgångssaga sedan den öppnade, så verkar ändå som att det kanske var värt det till slut. Eller iallafall om ett tag.

Då vi båda är intresserade av vegansk mat, var det en självklarhet att vi skulle testa Hamburgs veganska utbud på kvällen. Efter lite googling hittade vi restaurangen Happen Pappen, som serverade veganska burgare. Restaurangen var precis som jag älskar. Ganska skandinaviskt clean, med mycket växter, och lite naturliga träinslag. Jag åt en burgare som hette Karate Kid, med en ris-kikärtor-kokosbiff. Intressant kombination, men med skum konstistens är den tyvärr inget jag väljer om. Smakerna var doc goda, och burgaren Jesper tog med seitianbiff var riktigt bra, så skulle definitivt gå tillbaka till dit. Vem vet, kanske blir en Schweden Burger då…

I vackra Speicherstadt.

Utsikt uppe från Elbphilharmonie.

Här ser ni Elbphilharmonie, den mycket imponerande byggnaden till vänster.

Alla som känt mig någorlunda länge vet att jag är galen i körsbärsblommor. De senaste veckorna har jag blivit så glad av att vara ute, då var och varannan gata har ett fantastiskt rosablommande träd. Därför är jag själv förvånad över att jag inte tidigare upptäckte att Bonn, som ligger hyfsat nära Aachen, tydligen är känt för en gata fyllt med körsbärsträd. Googla Kirschblüte Bonn så ser ni hur det borde se ut.

Men i veckan hittade det även till mig, och därför blev det gårdagens söndagsutflykt med min nyvunna men så härliga vän Pauline. Vädret här i Tyskland vid påsk har varit 23 grader och sol, så jag har fått växla över till min favorit –och enda jag tog med mig hit… – sommaroutfit. Dock kom vi någon vecka för sent, så gröna blad hade börjat titta fram överallt, men det är ju inget vi kunde göra något åt så då var det inte mer med det.

Massa blommor. Överallt.

Favorit-sommarkläderna på!

Förutom blommor så har Bonn riktigt fina och färgglada byggnader i sin gamla stad.

Pauline och jag.

Så när jag inte är ute och reser då? Då spenderar jag en hel del tid på mitt favoritcafé, Café Hase, drickandes Cappuccino. Med mig har jag plugg, jobb och bilder som ska redigeras.  Tyvärr har jag den senaste tiden utvecklat ett starkt cappuccinoberoende och det är något jag ofta unnar mig i min vardag. Då ett av mina stora intressen är privatekonomi, är det något jag har ifrågasatt flertalet gånger.

När jag var yngre, kunde jag över huvud taget inte förstå de som nästan varje dag köpte med sig kaffe till jobbet eller i skolan. Vilket slöseri, då det kostar ca 500kr i månaden – räknat på en billig kaffe för dryga 20 kr, på vardagarna (22,5 dagar). Pengar som man enligt mig kunde lägga på bra mycket roligare saker. Den bilden har jag dock helt fått vända om här. Jag vill tbh inte veta hur mycket pengar jag har spenderat på cappuccinos och kaffe det senaste. Men det gör inte mig så mycket, för innebörden/värdet av kaffet har förändrats för mig. Många koppar går åt för att träffa vänner. Då ser jag det inte som att spendera bara på kaffet, utan på umgänge med personer jag gillar. Även när jag sitter själv och jobbar på caféer. Jag kan koncentrera mig bra mycket bättre där än hemma i lägenheten, och jag har också räknat på att jag tjänar mer på tiden det tar för mig att dricka min kopp kaffe än vad den kostar. Värt.

Är lite inne på att utveckla en enkel kaffe-app. Typ som dreams, fast där man både kan klicka i när du väljer att köpa din kaffe, samt när du verkligen vill men avstår. Får se om tid finns. Kanske på nästa cafébesök?

Så, dags för sista mellanstoppet på Frankrikeresan, nämligen Lille! Staden i sig var fin, även om jag – och vid detta laget antagligen ni – har blivit lite mättad på Franska städer. Missförstå inte, jag älskar fortfarande arkitekturen av hela mitt hjärta, men den ena staden är den andra lik så det är längre inget stort wow när jag kommer till en ny plats.

Mellan mina två flixbussar hade jag cirka 2 timmar. Perfekt för en frukost tänkte jag. Perfekt för att inte har öppnat än tänkte caféerna. Så i en timma fick jag strosa omkring i Lille, vilket var fint och trevligt tills en full man började skrika och gå efter mig. Usch. Även min sista baguette på resan blev riktigt misslyckad. Min besvikelse var enorm när jag fick in en ungsuppvärmd, ej egenbakad, baguette. Så den fick inte vara med på resan. På tal om bröd dock, hos Louise så fick jag ett fantastiskt gott hembakat dinkelbröd med frukt och nötter. Då det dessutom inte behövde jäsa, vilket enligt mig är bland det värsta med bakning, var jag fullt taggad när jag kom hem på att baka det själv. Sagt och gjort, ett otroligt lätt recept senare hade jag mitt bröd. Så glad, har tack vare det varit extremt taggad på min frukost den senaste tiden…

Receptet på dinkelbröd med fruktoch nötter hittar ni hos ICA här, men ingen gång av de nu flera gångerna jag har bakat brödet har jag gjort exakt som det sa. Ena gången bytte jag ut hälften av yoghurten mot mjölk, och även nu när jag har gjort det senare använde jag vatten. Blev en lite krispigare skorpa, men annars ingen skillnad. Har även haft i torkade tranbär – skrev först kranbär. Hej svengelska! – , valnötter, hasselnötter, solrosfrön, pumpakärnor. Struntade i toppingen andra gången för den åkte ändå bara av.

Gata i Lille. Så mysigt, men så likt resten av städerna.

En av alla de mäktiga byggnaderna som sågs i Lille.

Dinkelbröd med frukt och nötter. Så gott!