Söndagar i Tyskland är verkligen en vilodag. Alla affärer är stängda och människorna på gatan minskar markant. Idag var det dessutom molnigt, vilket fick min motivation att gå ut att dö helt. Då är det tur att jag har Jenny! Hon kom hit på morgonen och vi lagade först pannkakor samt pluggade tyska. Sedan tog vi en promenad i kvarteren kring mig, åt ett håll som jag inte hade utforskat förut. En sak som jag gillar i Tyskland är att det ofta finns färgglada hus. Man kan se gröna, blåa, rosa, gula, persikofärgade och som i detta fall röda. Vi passerade, förutom färgglada hus, en hel del graffiti samt ett “kvarter” som kändes helt övergivet. Det var som förfallna lador med många gamla saker. Häftigt att se, även om det inte är ett ställe jag vill vara kvar särskilt länge på. Några av detaljerna därifrån ser ni på bilderna ovan.

Vi vandrade i min stadsdel som heter Haslach. Haslach har en stor industridel, men jag bor precis i utkanten och märker knappt av det. För mig känns det mer som att jag bor i mysiga Stühlinger, som ligger några hundra meter bort. Förhoppningsvis blir det en söndagspromenad där också någon helg.

Samma dag som min Olympus inköptes, tog jag och Jenny en fotoeftermiddag. Det är därifrån som bland annat bilderna till inlägget för Olympusen kommer från. Av logiska skäl så blev bilderna på kameran tagna med min Canon. Här är dock två bilder som togs med Olympusen och enbart har redigerats via deras app på mobilen! Därifrån ser kvalitén bra ut, men får se hur det blir på datorn sedan. 

Hursomhelst, fotoeftermiddagen var hur mysig som helst! Vackert ljus, bästa sällskapet och bilder som jag faktiskt blev riktigt nöjd med. Kommer ett inlägg i dagarna med det bästa därifrån. 

Förförra fredagen spenderade jag i Vauban, uttalas vå-bå, tillsammans med några ur klassen. Det var otroligt fint ljus vid spårvagnshållsplatsen jag och Jenny kom till, och det tillsammans med en vägg täckt av växter utgjorde en bra fotoanledning! Jag tyckte åtminstone att bilderna blev trevliga.

Vauban är Freiburgs kanske mest alternativa område, vilket inte säger lite då hela Freiburg är ganska alternativt. Folk bodde i ombyggda husbilar och hade betydligt fler trädkojor än en genomsnittssvensk, samt växter och massvis av prylar som påminner mig om föreningsrummen på Chalmers. När vi gick för att handla, passerade vi en grupp, cirka 20 stycken, som satt kring en lägereld. Dansandes, drickandes, rökandes och sjungandes med en speciell stil. Så ovanligt mot hemma. Miljöombytet är en av de saker jag tycker är härligt i Freiburg. Jag skulle aldrig vilja bo här i fem år, men tre och en halv månads total omväxling från Göteborg är underbart.

Under kvällen lagade vi en vegetarisk lasagne. Lasagnens “köttfärs” bestod av en grönsaksröra med morötter, krossade tomater, spenat och soltorkade tomater. För att göra hela lasagnen lite mer göttig varvade vi lagren med mozzarella. Omnom!

Den långa dagen i Straßbourg avslutades med en välbehövlig middag, för min del bestående av en Flammkuchen tillsammans med ett glas vin. Detta var innan jag gick över till striktare vegetarisk kost, om ni undrar varför det är skinka på. Köket i Straßbourg har många tyska influenser, vilket är logiskt då de flera gånger har växlat mellan att tillhöra Tyskland och Frankrike. Jag hade förväntat mig ett helfranskt kök och blev därför högst förvånad när de ständigt benämnde Flammkuchen som sin specialitet. Det är ju så tyskt det bara kan bli för mig! Vinet fick vi in i en liten karaff, som påminde mig mycket om när jag var i Paris förra hösten. Det var en otrolig resa till en av världens vackraste städer, som jag kanske har chansen att besöka snart igen!

 

Efter middagen rörde vi oss tillbaka mot bussen och passerade flera broar där jag lyckades ta dessa två bilder. Som vanligt är jag självkritisk i efterhand och ser vad jag hade kunnat göra bättre, men försöker att ta med mig det och komma ihåg nästa gång jag fotar vatten i mörker!

Det totala intrycket av Straßbourg kan sammanfattas med tre ord: Vackert, slitet och långtråkigt. Fanns inte så mycket att göra förutom att vandra omkring och då staden är rätt liten, tror jag vi hade besökt det mesta redan innan tolv. Innerstaden var väldigt vacker och jag blev helt lyrisk av alla franska fönsterluckor. Vill gärna återvända innan jag åker härifrån, men då kanske en kortare stund.

 

Efter en dag i Straßbourg hade vi hunnit se en hel del. Fina byggnader, målningar på väggar, utsikter och söta kvarter. Det resulterade dock i att vi gick väldigt mycket men när det är strålande sol och cirka 30 grader blir det ganska utmattande. Därför var en av dagens höjdpunkter när vi satte oss vid floden och badade fötterna. Hur skönt som helst, även om det för Natalja råkade resultera i att hon fick gå utan/med blöt strumpa resten av dagen…

En annan höjdpunkt var nougataffären vi besökte. De tillverkade massiva nougater, ni ser på bilden hur stora de är i jämförelse med Jennys huvud, som vi fick provsmaka lite av. Väldigt gott.

Något som inte var en höjdpunkt var lunchen. Verkade först lovande, då det var ett litet crêperie som låg halvt undangömt på en innergård. Dock var menyerna enbart på franska och personalens engelska var högst bristfällig. Lite konstigt för en stad med många turister och ett EU-kontor kan jag tycka, men det är bara min åsikt. Crêpesen vi beställde var lite av en besvikelse då de både såg tråkiga ut och var aningen torra.

Middagen blev dock mycket bättre. Men mer om den i ett annat inlägg!