Couchsurfing
I Lyon, som jag åkte till från Grenoble, provade jag för första gången i mitt liv på Couchsurfing.
Lämnandes Grenoble, var jag allt lite vemodig, tänkandes Vad fasiken håller jag på med?. Sova hos en helt okänd person, i en okänd stad där jag inte kan ringa någon om något skulle skita sig, som ensamresande ung tjej, är inte i mina ögon optimalt. Det blev dock genast bättre när jag kom fram, och min värd mötte upp mig en liten bit från stationen. Jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig av Couchsurfing, men en personlig guide som tog mig genom hela stadscentrum, samt som sedan lagade mat till mig på kvällen, var över förväntningarna.
Bland annat så visade han Lyons stora kyrka som, precis som i Paris, heter Notre Dame. Tydligen så betyder det vår dam på franska. För att komma upp dit fick man åka med gulligaste spårvagnen, som var inredd lutandes då den gick så brant uppåt. Lyons gamla stad fanns också med i rundturen. Den är med bland UNESCOs världsarv, vilket jag förstår när jag var där. Väldigt mysiga gränder, tio av tio. Trötta och lite senare åkte vi till hans lägenhet, där han lagade mat till mig. Gissa om det var uppskattat. Vi pratade också en hel del, både kring kulturer och kring machine learning. Min host var uppvuxen i Marocco, och när han berättade om att de hade ett rum bara för gäster som inte ens egna familjen fick gå in i, bara så att man skulle kunna bjuda in folk om man råkade träffa någon som behövde boende, höll jag på att sätta i halsen. Så olikt gästvänligheten i kyliga Sverige.
På frågan när han skulle till jobbet dagen efter, dvs när jag skulle upp, fick jag till svar Du kan sova hur länge du vill. Lyon har inte så mycket att erbjuda klockan halv åtta på morgonen. Han lät mig, en för honom främlig, alltså vara kvar efter han hade lämnat, samt erbjöd det han hade till frukost. Så godtroget, och så fint även om jag aldrig hade vågat göra så.
Sammanfattningsvis kan jag definitivt tänka mig att prova på Couchsurfing igen – ett så kul sätt att träffa nya människor och upptäcka städer. Däremot så får man inte vara fin i kanten eller vilja ha det på sitt sätt, utan ta seden dit man kommer.